I Sverige har vi under lång tid beundrat och sett upp till tidens mest framträdande länder och gjort det bästa för att i allt ta efter dessa i daning och uttryck. Idag beundrar vi amerikanarna, tidigare engelsmännen, och därförinnan fransmännen o s v. Sällan har vi haft värdighet nog att vara stolta över de seder vi själva skapat. Därför är det inte märkligt att vi också gjort oss av med de gamla äkta svenska månadsnamnen till förmån för de romerska, trots att de inte har något med väderlekens och åkerbrukets skiftningar hos oss att skaffa och trots att de hänvisar till sammanhang som för oss är meningslösa.
För många idag är de gamla namnen okända och därför tänkte jag att det kunde vara passande att påminna om dem, med förhoppning om att det åter skall börja tas i bruk. Dagtalen för de gamla svenska månadsnamnen inföll ursprungligen inte vid helt samma tidskov som de romerska månaderna, men sedermera kom de att användas som verkliga översättningar.
Månaderna är såsom följer nedan:
- Torsmånad
- Göjemånad
- Vårmånad
- Gräsmånad
- Blomstermånad
- Sommarmånad
- Hömånad
- Skördemånad
- Höstmånad
- Slaktmånad
- Vintermånad
- Julmånanad
Torsmånad (januari)
Hette i äldre tider ”Torre” och har har ingenting med guden Tor att göra. Istället hänvisar namnet till ett annat väsen ur den nordiska gudaläran, nämligen Torre. Torre var en jätte och förkroppsligandet av torrsnön eller frosten. Torre var son till Snö den gamle, som i sin tur var ättling till Fornjät, en av jättarnas anfäder. En gång varje år vid midvintertiden blotades till Torre.
Göjemånad (februari)
Har sitt namn från Göje, dotter till ovannämnde Torre. ”Göje” betyder ”spårsnö”. Månaden efter torreblotet hölls ytterligare ett blot till Göje och därav har månaden fått sitt namn.
Vårmånad (mars)
Var i den gamla nordiska tideräkningen årets första månad. Här påbörjas sommarhalvåret.
Gräsmånad (april)
Månaden då gräset och sådden börjar växa i de mest befolkade delarna av Sverige.
Blomstermånad (maj)
Kallas även Lövmånad. Tiden då skog och mark blomstrar upp i den folkrikaste delan av vårt land och då även löven slår ut.
Sommarmånad (juni)
Kallas även Midsommarmånad. Sommarens öppningsmånad och sommarhalvårets mitt.
Hömånad (juli)
Kallas även för Ormmånad. Tiden för bärgningen av hö i det svenska bondesamhället. Den månad då ormar trivs som bäst och ofta visar sig.
Skördemånad (augusti)
Kallas även för Rötmånad. Tiden för skörden i det svenska bondesamhället. Också den månaden som mat lätt blir dålig om den får stå för länge ute.
Höstmånad (september)
Slutet av sommaren och början på vinterhalvåret. ”Höst” är också ett äldre namn för ”skörd” och ”bärgning”. Troligt är att denna månad och föregående ursprungligen är samma.
Slaktmånad (oktober)
Tiden då slakten inföll i det svenska bondesamhället.
Vintermånad (november)
Början på vintern.
Julmånad (december)
Julens månad. Tidskovet då ”jul” firas, vilket ursprungligen var namnet på en midvinterfest när man också blotade till gudarna. ”Julner” är till dömes ett av Odens tillnamn. Denna månad är idag främst förknippad med Kristus födelse och kan därför också kallas Kristmånad.
Svetjud 